Svar på vanliga frågor om personer som är verksamma inom socialvården
Valvira har fått många frågor om personer som arbetar inom det sociala området. Frågorna har bland annat gällt rätten för närvårdare, socialarbetare med dispens, rehabiliteringsledare, samhällspedagoger samt studerandes att vara verksamma i uppgifter inom socialvården samt legitimering och registrering av yrkesutbildade personer inom socialvården. På denna sida svarar vi så uttömmande som möjligt på de frågor som kommit in.
Vi svarar också på frågor som gällt anställning av personal med examen som avlagts utomlands samt deras anpassningsperioder. Vi ger också information om övergångsbestämmelsen i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården samt hur den ska tillämpas.
Arbetsgivaren ska alltid kontrollera att en yrkesutbildad person inom socialvården har giltig legitimering eller rätt att använda skyddad yrkesbeteckning. Arbetsgivaren bär också ansvaret för övervakningen av sina anställda.
Arbetsgivaren bör säkerställa att de som rekryteras till uppgifter som förutsätter behörighet som legitimerad yrkesutbildad person eller rätt att använda skyddad yrkesbeteckning inom socialvården har ansökt om och beviljats legitimering eller rätt att använda skyddad yrkesbeteckning.
Om det gäller en person som utexaminerats före 1.3.2016 kan arbetsgivaren dock först efter avslutad övergångsperiod 31.12.2017 kräva legitimering eller skyddad yrkesbeteckning.
Det enklaste sättet att säkerställa personens legitimation eller rätt till skyddad yrkesbeteckning är att kontrollera i JulkiSuosikki. Under pågående övergångsperiod till slutet av år 2017 är alla yrkesutbildade personer inom socialvården inte ännu registrerade i JulkiSuosikki. Om personen under övergångsperioden inte ännu finns upptagen i registret är det enda sättet att säkerställa saken att kontrollera hos läroanstalten. Valvira tar inte i förväg ställning till om någon sökande kommer att beviljas legitimation eller rätt att använda skyddad yrkesbeteckning.
De som utexaminerats efter början av mars 2016 omfattas inte av övergångsbestämmelserna och ska därför så snabbt som möjligt efter avlagd examen ansöka om legitimation eller skyddad yrkesbeteckning. Valvira behandlar sådana ansökningar i skyndsam ordning.
Arbetsgivaren har alltid det primära ansvaret för att följa upp, leda och övervaka sin verksamhet och se efter hur de anställda arbetar och klarar av sina uppgifter. Eventuella problem kan vanligen skötas på arbetsplatsen utan att tillsynsmyndigheterna behöver ingripa i saken.
Den planmässiga egenkontroll har en viktig roll när man tar upp i missförhållanden som uppdagas inom arbetsgemenkapen. Arbetsgivaren har rätt att anmäla en arbetstagare till tillsynsmyndigheten, om arbetstagaren äventyrar klient- eller patientsäkerheten och arbetsgivaren inte genom sina egna metoder kan säkerställa klient- och patientsäkerheten på längre sikt. En anmälan till tillsyns-myndigheten undanröjer dock inte arbetsgivarens ansvar för att leda och övervaka arbetet.
Arbetsgivaren ansvarar också för att personalens anmälningsskyldighet enligt socialvårdslagen genomförs i praktiken, och för att anmälda missförhållanden rättas till. Enligt 48 § i socialvårdslagen ska personer som ingår i socialvårdens personal meddela den person som ansvarar för verksamheten om han eller hon lägger märke till eller får kännedom om ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande i arbetet. Den person som tar emot anmälan ska enligt 49 § i socialvårdslagen vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet.
Om en närvårdare arbetar inom socialvårdsuppgifter och vill i dessa uppgifter använda yrkesbeteckningen närvårdare, ska han eller hon ansöka om rätt att bli införd i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården – socialvårdens yrkespersonsregister – som närvårdare med skyddad yrkesbeteckning.
Arbetsgivaren ska veta om personen arbetar i uppgifter inom socialvården. Om personen arbetar både inom socialvården och inom hälso- och sjukvården eller inom uppgifter där gränsdragningen är svår, rekommenderas, att personen i det fallet registrerar sig både i socialvårdens och hälso- och sjukvårdens register över yrkesutbildade personer, Suosikki och Terhikki. Detta rekommenderas trots att det inte är nödvändigt för en närvårdare inom hälso- och sjukvården att vara registrerad i Terhikki. En närvårdare som arbetar inom hälso- och sjukvården får nämligen använda den skyddade yrkesbeteckningen närvårdare direkt på basis av sin utbildning. För att kunna få ett Certifikatkort för hälso- och sjukvården måste man dock vara registrerad i Terhikki.
En närvårdare som redan är registrerad i Terhikki behöver inte skicka in sitt examensbevis till Valvira. Det räcker att närvårdaren meddelar sitt registernummer till Terhikki. Är man redan registrerad som närvårdare i Terhikki och vill få den skyddade yrkesbeteckningen registrerad även i socialvårdens yrkespersonsregister Suosikki är avgiften 40 €.
Både inom socialvården och inom hälso- och sjukvården är närvårdarutbildningen en grundexamen. Däremot är till exempel sjukskötare, hälsovårdare eller hjälpskötare utbildningar som hör till hälso- och sjukvårdsområdet.
De som fått utbildning inom hälso- och sjukvården registreras inte i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Det samma gäller omvänt, dvs. att socialvårdsutbildade (t.ex. socialarbetare) inte registreras i det register som är avsett för hälso- och sjukvårdsutbildade.
Valvira kan inte bevilja legitimering som socialarbetare till en person som har fått dispens. Orsaken är att personen inte uppfyller det utbildningskrav som utgör grunden för legitimering. En person som har fått beslut om dispens har fortfarande rätt att söka och bli vald till socialarbetaruppgifter i enlighet med sitt dispensbeslut. Tillsynen över yrkesutbildade personer inom socialvården gäller även dem som fått dispens.
Valvira beviljar inte rehabiliteringsledare legitimation som socionomer, eftersom rehabiliteringsledarnas utbildning är mer specifik och har därför en snävare inriktning än socionomutbildningen.
Rehabiliteringsledare kan dock även efter 1.1.2018 vara verksamma i sådana uppgifter inom socialvården, som inte förutsätter rätt att utöva socialarbetar-, socionom- eller geronomyrket. I sista hand avgör arbetsgivaren om utbildningen för rehabiliteringsledare är tillräcklig för den avsedda uppgiften.
Samhällspedagoger har inte heller möjlighet att bli registrerade. Samhällspedagoger kan trots det fortfarande arbeta i likadana uppgifter inom socialvården, och ha uppgiftsbeteckningar som inte förutsätter att man är införd i socialvårdens yrkespersonsregister.
Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården innehåller en övergångsbestämmelse, enligt vilken de yrkesutbildade personer inom socialvården som uppfyllde behörighetsvillkoren när lagen trädde i kraft har rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom socialvården i sådana uppgifter som förutsätter legitimering eller skyddad yrkesbeteckning. Övergångsbestämmelsen om att arbeta utan registrering gäller till slutet av år 2017.
Från början av år 2018 ska alla som arbetar i uppgifter och yrken som förutsätter legitimering eller skyddad yrkesbeteckning vara införda i registret. Personen kan alltså bli utnämnd t.ex. till en ordinarie socialarbetartjänst, men hans eller hennes rätt att utöva socialarbetaryrket upphör i slutet av år 2017, om personen inte är registrerad.
Legitimering och skyddad yrkesbeteckning är olika saker än behörighet för uppgifter inom socialvården. Det finns fortfarande många uppgifter inom socialvården som inte förutsätter registrering i socialvårdens yrkespersonsregister. Behörighetskraven för olika uppgifter har inte ändrats genom att socialvårdens yrkespersonslag trädde i kraft. Bestämmelser om behörigheten för olika uppgifter inom socialvården kan finnas i andra lagar.
Studerande införs inte i socialvårdens yrkespersonsregister. De kan dock på vissa villkor tillfälligt vara verksamma inom socialvården i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke. En person som studerar för att bli socialarbetare och med godkänt resultat har avlagt ämnesstudierna och praktik i socialt arbete kan tillfälligt i högst ett år vara verksam i socialarbetaryrket.
En studerande ska arbeta under ledning och översyn av en utexaminerad socialarbetare. Den som studerar för att bli legitimerad yrkesutbildad person i ett annat yrke (socionom, geronom) eller har avlagt en för det sociala området lämplig högskoleexamen och har tillräckliga förutsättningar för att vara verksam i det avsedda yrket kan tillfällig i högst ett år vara verksam i det yrket. Arbetsgivaren ansvarar för att den som tillfälligt arbetar som yrkesutbildad person uppfyller de krav som ställs i lagen. Också de som tillfälligt fungerar i en yrkesutbildad persons yrke lyder under samma tillsyn som gäller för yrkesutbildade personer inom socialvården.
Den som har studerat till socialarbetare utomlands kan i Finland tillfällig fungera som vikarierande socialarbetare, om personen har ett beslut av Valvira, eller före 1.3.2016 beslut av Utbildningsstyrelsen, som förutsätter att personen ska genomgå en anpassningsperiod. En person med sådant beslut kan tillfälligt anställas i socialarbetaruppgifter på de villkor som anges i beslutet om anpassningsperiod.
Den som tillfälligt är verksam i socialarbetaryrket har inte samma rätt som socialarbetare att i brådskande fall besluta om vård oberoende av egen vilja och om åtgärder i anslutning till det.
Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren och den som avlagt examen utomlands ingå ett s.k. avtal om anpassningsperiod (pdf). En länk till avtalsblanketten finns också på Valviras webbplats.
Avtalet ska skickas till Valvira minst tre veckor innan tjänstgöringen börjar. På basis av avtalet införs personens rätt att genomgå anpassningsperiod i Suosikki-registret.
Den som genomgår en anpassningsperiod ska ha en utnämnd handledare som ska stödja och främja utvecklingen av sökandens yrkesskicklighet. Närmare information om handledarens skyldigheter finns i avtalsblanketten.
När anpassningsperioden är slut ska handledaren ge Valvira ett utlåtande om sökandens förmåga och skicklighet att utöva yrket efter avslutad anpassningsperiod. Närmare uppgifter om innehållet i utlåtandet finns i avtalsblanketten och i det beslut som personen har fått från Valvira.
Den som studerat till socionom eller geronom utomlands kan ha ett beslut av Valvira, eller före 1.3.2016 ett beslut av Utbildningsstyrelsen, där det förutsätts att personen ska genomgå en anpassningsperiod. En person med sådant beslut kan anställas att fullgöra sin anpassningsperiod genom att arbeta i socionom- eller geronomuppgifter på de villkor som anges i beslutet om anpassningsperiod.
Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren och den som avlagt examen utomlands ingå ett s.k. avtal om anpassningsperiod (pdf). En länk till avtalsblanketten finns också på Valviras webbplats.
Avtalet om anpassningsperiod ska skickas till Valvira minst tre veckor innan tjänstgöringen börjar. På basis av avtalet införs personens rätt att genomgå anpassningsperiod i Suosikki-registret.
Den som genomgår anpassningsperiod ska ha en utnämnd handledare som ska stödja och främja utvecklingen av sökandens yrkesskicklighet. Närmare information om handledarens skyldigheter finns i avtalsblanketten.
När anpassningsperioden är slut ska handledaren ge Valvira ett utlåtande om sökandens förmåga och skicklighet att utöva yrket efter avslutad anpassningsperiod. Närmare uppgifter om innehållet i utlåtandet finns i avtalsblanketten och i det beslut som personen har fått från Valvira.
Socialvård är de tjänster som i socialvårdslagen definieras som socialservice, samt andra åtgärder genom vilka den yrkesutbildade personalen inom socialvården främjar och upprätthåller individens, familjens och gemenskapens funktionsförmåga, sociala välfärd, trygghet och delaktighet. Hälso- och sjukvård är de tjänster som definieras i hälso- och sjukvårdslagen, och som innefattar främjande av hälsa och välbefinnande, primärvård samt specialiserad sjukvård.
Socialvården och hälso- och sjukvården genomförs både som öppenvård och öppna tjänster, och i form av vård och tjänster som ges på institution och vårdenheter för sluten vård. Sättet att ge tjänster, till exempel på en institution, definierar inte i sig om det är fråga om tjänster inom socialvården eller hälso- och sjukvården. Till exempel enheter för äldre med vård och omsorg dygnet runt räknas i regel som socialvård. När tjänster inom socialvården och hälso- och sjukvården tillhandahålls kan de innefatta uppgifter från båda helheter. De som ger tjänster och service kan vara yrkespersoner inom socialvården eller hälso- och sjukvården eller ha andra slags utbildningar.