Arbetsfördelningen mellan ögonläkare och optiker

Valvira har flera gånger kontaktats gällande arbetsfördelningen mellan optikerna och ögonläkarna. Kontakterna har främst gällt oron över att arbetsfördelningen inte är entydig. Enligt kontakterna kan marknadsföringen av optikerns tjänster skapa oklarheter för patienten när han eller hon borde söka sig till ögonläkarens mottagning i stället för att besöka optikern. Dessutom har det varit oklart vid vilka tillfällen optikern kan självständigt ordinera glasögon.

Valvira har tidigare tagit ställning till ärendet den 29.8.2013. Valviras ställningstagande har publicerats på Valviras hemsidor. Valvira hänvisar till ifrågavarande ställningstagande och konstaterar enligt sin uppfattning att tolkningen av arbetsfördelningen inte har förändrats. Likaså har inga förändringar skett i lagstiftningen.

Valvira konstaterar att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) enligt 15 § 1 mom. i sin yrkesutövning tillämpa allmänt godtagna och beprövade metoder enligt sin utbildning, som han hela tiden ska försöka komplettera. En legitimerad läkare beslutar enligt 22 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården om patientens medicinska undersökningar, ställer diagnos och beslutar om vården och behandlingen i samband därmed.

En legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården kan enligt ovanstående lag 23 a § utgående från sin utbildning, erfarenhet och uppgiftsbeskrivning inleda behandlingen på basis av patientens symptom och den tillgängliga informationen samt bedömningen av vårdbehovet. Den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården är skyldig enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992, 5 §) att informera patienten om sina observationer och slutsatser.

Valvira konstaterar att optikern är skyldig att hänvisa patienten till läkarmottagning ifall optikern i sina undersökningar upptäcker fynd eller symptom som tyder på eventuella sjukdomar eller som kräver medicinsk undersökning. Vidare konstaterar Valvira att andra än läkare inte har rätt att göra medicinska diagnoser och på basis av dem bedöma vilken vård som behövs. Diagnostisering innefattar även uteslutande av andra diagnoser. Valvira konstaterar att optikerna bör fästa uppmärksamhet vid marknadsföringen av sina tjänster att inte skapa en sådan uppfattning hos patienten att optikerna skulle vara kapabel att diagnostisera eller utesluta sjukdomar.

Vissa närmare bestämmelser om utövning av optikeryrket ges i 16 § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (yrkesförordningen, 564/1994). Enligt den får en legitimerad optiker inte självständigt ordinera glasögon:

1. åt barn under åtta år,
2. åt personer som tidigare undergått en ögongloboperation,
3. åt personer som uppenbarligen lider av en ögonsjukdom eller
4. åt personer vilkas synskärpa inte kan göras normal med glasögon.

Kontaktlinser får, med ovan nämnda begränsningar ordineras och provas ut av en legitimerad optiker som har genomgått sådan tilläggsutbildning som denna kompetens förutsätter. En legitimerad optiker ska därtill försäkra sig om att hinder för användning av kontaktlinser inte föreligger. Vad som stadgas om kontaktlinser tillämpas även på andra optiska hjälpmedel som är jämförbara med glasögon och avsedda att förbättra synförmågan hos personer med dålig syn.

Enligt Valviras uppfattning kan en optiker utprova glasögon efter att en specialistläkare i ögonsjukdomar har undersökt sin patient som lider av en ögonsjukdom och hänvisat patienten till en optiker för utprovning av glasögon.

Till sist poängterar Valvira att en optiker ansvarar för de åtgärder som han eller hon vidtar. Optikern har även enligt lagen av patientens ställning och rättigheter 12 § skyldighet att upprätta patientjournaler och anteckna sådana uppgifter i journalhandlingarna som behövs för att ordna, planera, tillhandahålla och följa upp vården och behandlingen av en patient.