Innehållspresentatör

null Gott utvecklingsarbete pågår inom social- och hälsovårdens jourverksamhet

Gott utvecklingsarbete pågår inom social- och hälsovårdens jourverksamhet

6.8.2018 09:10 / Nyhet

Det viktigaste utvecklingsmålet för egenkontrollen av jourverksamheten inom social- och hälsovården är att systematiskt ta till vara olika klient- och patientsäkerhetssignaler. Vid jourenheter bör all information om klient- och patientsäkerheten samlas in. Kunskapskällor är till exempel beslut som meddelats av Valvira, regionförvaltningsverket, riksdagens justitieombudsman och patientförsäkringscentralen, iakttagelser som gjorts utifrån anmärkningar som lämnats in av patienter, klienter och anhöriga, samt uppgifter om negativa händelser och data ur olika rapporteringssystem. Denna helhetsbild av verksamhetsenhetens klient- och patientsäkerhetssignaler bör behandlas i närvaro av hela personalen, inte enbart av förmän och chefer.

Jourverksamheten var ett av tillsynsobjekten i Valviras och regionförvaltningsverkens gemensamma riksomfattande tillsynsprogram som genomfördes under perioden 2016–2017. Valvira och regionförvaltningsverken utvärderade jourverksamheten med tre olika metoder: genom styrnings- och utvärderingsbesök till jourenheter och en datainsamling från socialjourenheter. Resultaten behandlades vid sju regionala sammankomster som gällde socialjouren. På basis av styrnings- och utvärderingsbesöken har man gjort och gör fortfarande många goda utvecklingsinsatser inom jourverksamheten, där klienten eller patienten verkligen står i fokus.

Mångfalden av informationssystem utgör en risk för patientsäkerheten

Trots en positiv helhetsbild finns det också utvecklingsbehov i jourverksamheten. En allmän och viktig utmaning för jourenheterna är det stora antalet separata informationssystem. Det kan finnas flera egentliga patientdatasystem, och patientdata dokumenteras också i andra system, såsom system för verksamhetsstyrning och laboratoriesystem. Informationssystemen bör utvecklas så att de på ett adekvat sätt även betjänar utvärderingen av kvalitet och patientsäkerhet.

Fler metoder behövs för att förutspå arbetstoppar

Det klart största problemet i jourverksamheten är arbetstoppar, och mer metoder behövs för att de ska kunna förutspås och hanteras i samarbete med det övriga servicesystemet. Ingen jourenhet kan ensam klara av problem som uppstår på grund av bristande personalresurser. Ärendet har ett tydligt samband med helheten av social- och hälsovårdstjänster i området. Det är också viktigt att stärka modeller som effektiverar telefonrådgivningen för medborgare, såsom jourhjälpen 116117 som är under utveckling.

Tillgång och tillgänglighet de största utmaningarna för socialjourenheter

En av de största utmaningarna för socialjouren är tillgången till jourtjänster och möjligheten att anlita dem särskilt i glesbygder. Tillsynen har visat att det finns stora skillnader i olika delar av landet i hur socialjouren är organiserad, särskilt huruvida jourarbetet utförs under aktiv arbetstid eller under beredskapstid och på vilket sätt kontakten med socialjouren kanaliseras.

Utmaningar förekommer också i egenkontrollen av socialjouren – tillsynsbesöken visar att en plan för egenkontroll endast i sällsynta fall har utarbetats. Behovet av en kontinuerlig utveckling av egenkontrollen gäller naturligtvis hela social- och hälsovården, och det bör noteras att verksamheten redan aktivt utvecklas på många håll.


Läs mer: Den planenliga tillsynen över social- och hälsovårdens jourverksamhet under åren 2016–2017 (på finska)

Mer information:

Satu Räsänen, överinspektör
tfn 0295 209 637
fornamn.efternamn(at)valvira.fi