
Innehållspublicerare
Fastighetsägaren måste beakta risken för legionellabakterier – energibesparingar ska göras med måtta
Just nu talas det mycket om att hushållen ska minska sin energiförbrukning. Det är viktigt att minska förbrukningen, men det är bra att göra det med hälsoeffekterna i åtanke. En anmärkningsvärd sak är legionellabakterier och i början av nästa år kommer tillsynen i anslutning till dem att utökas i kommunerna.
Legionellabakterier är de mest kända sjukdomsalstrarna i byggnadernas vattensystem. Om legionellan förökar sig till exempel i rörsystem eller vattenbehållare, kan den också transporteras till luften med vattenaerosoler. En person som andas in den här luften kan få en infektionssjukdom som kallas legionellos. Sjukdomsbilden kan variera från en symtomfri infektion till svår lunginflammation.
Legionellos är en övervakningspliktig smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Alltid när en läkare eller ett laboratorium upptäcker legionellasmitta anmäls den till det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar som förs av THL. Man försöker utreda smittkällorna till fall av legionellos för att förebygga nya fall.
Den reviderade hushållsvattenförordningen: från enbart uppföljning av smitta till förebyggande av smitta
Till följd av EU:s nya dricksvattendirektiv träder den reviderade hushållsvattenförordningen (1352/2015) i kraft den 1 januari 2023. Tack vare den kommer man att börja fästa särskild uppmärksamhet vid legionella i kommunernas hälsoövervakning.
”Hittills har endast legionellasmitta övervakats enligt lag. I fortsättningen börjar man också med riskbaserad övervakning av förekomsten av legionellabakterier i byggnadernas vattensystem. På sätt och vis närmar man sig problemet från två olika håll”, beskriver Marjo Niittynen, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
I praktiken innebär detta att man i fortsättningen måste göra en riskbedömning av vattensystemen i så kallade primära utrymmen som fastställts på förhand. Sådana utrymmen är till exempel sjukhus, simhallar och hotell. I riskbedömningen bedömer man utifrån uppgifterna om byggnadens vattensystem om risken för legionella har ökat. Om hälsoinspektören konstaterar att risken är större än normalt kan byggnadens ägare åläggas att vidta åtgärder, till exempel att kontrollera temperaturen i kallt vatten och varmt bruksvatten och följa upp legionellasituationen med hjälp av prover.
Vad kan fastighetsägaren göra för att förebygga legionella?
THL:s specialforskare Marjo Niittynen och Valviras överinspektör Jaana Kilponen räknar upp hur fastighetsägare och vanliga medborgare kan påverka förebyggandet av legionella.
”Ofta är hemmet en smittkälla. Hemma ska man se till att det kalla hushållsvattnet och det varma bruksvattnet har rätt temperatur, att tappställena används regelbundet och att vattenarmaturerna är i gott skick. De är de viktigaste åtgärderna”, sammanfattar Niittynen.
Detta innebär till exempel att man efter ett avbrott i vattenanvändningen ska låta de första vattenlitrarna rinna ned i avloppet. Det är särskilt viktigt att se till att det varma bruksvattnet är över 55 grader och det kalla under 20 grader. Det varma bruksvattnet kommer inte uppvärmt från vattenverken till byggnaderna, utan det värms upp i fastigheterna. Varje fastighetsägare kan alltså förebygga spridningen av legionella i sina byggnader genom att säkerställa en tillräckligt hög temperatur på det varma bruksvattnet, som motverkar tillväxten av legionella i rörsystemen.
För byggnadsägare bereds ett frågebaserat verktyg som kan användas för riskbedömning av vattensystemen. Kilponen berättar att verktyget som publiceras på Valviras och THL:s webbplatser i början av 2023 kan användas av alla som behöver det.
Just nu är det viktigt att hushållen minskar sin energiförbrukning, men det måste göras med beaktande av hälsoeffekterna. Läs till exempel THL:s energispartips (THL.fi) och statsförvaltningens gemensamma energisparkampanj Snäppet svalare (astettaalemmas.fi).
Mer information:
Överinspektör Jaana Kilponen, 0295 209 621