Innehållspresentatör

null Brister i rättigheterna för barn och unga som placerats i vård utom hemmet

Brister i rättigheterna för barn och unga som placerats i vård utom hemmet

9.10.2019 09:43 / Nyhet

Valvira har med en enkät som skickats till enheter för vård utom hemmet utrett tillgodoseendet av placerade barns och ungas rättigheter som deras tillgång till barn- och ungdomspsykiatriska tjänster. Brister förekommer fortfarande i tillgodoseendet av barns och ungas rättigheter. Särskilt finns det brister i möjligheterna att nå den socialarbetare som ansvarar för barnets vård, i den kommunala tillsynen över enheter för vård utom hemmet samt ordnandet av barn- och ungdomspsykiatrisk vård och behandling. De regionala skillnaderna är påtagliga.

Valviras enkät skickades till 705 enheter för vård utom hemmet (628 privata, 77 offentliga) och den besvarades under mars 2019 av 381 enheter (svarsprocent 54). Av de enheter som svarade var 13 % privata och 85 % offentliga enheter för vård utom hemmet. Svaren gäller situationen år 2018. Resultaten återspeglar enheternas åsikter om hur barnens och de ungas rättigheter tillgodoses. Barns och ungas åsikter bör utredas i en separat studie.

Socialarbetarna träffar sällan de placerade barnen

Systemet med egenvårdare är i bruk i 80 % av de enheter som besvarade enkäten, och barnen har typiskt möjlighet till individuella samtal med sin egenvårdare en gång per vecka. Kommunens socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter träffar däremot sällan de barn som de placerat: över 80 % av socialarbetarna träffar inte barnen månadsvis. Enheterna för vård utom hemmet upplever att samarbetet med den ansvariga socialarbetaren i regel fungerar bra, men de regionala skillnaderna är stora. Socialarbetarnas brådska återspeglas bl.a. i svårigheterna att ordna möten, och på vissa orter är den höga omsättningen av personal ett problem.

Kommunerna har inte alltid i tillräcklig mån realiserat sitt ansvar för tillsynen över vården utom hemmet. Av de enheter som besvarade frågorna uppgav närmare hälften (47 %) att placeringskommunen inte hade gjort ett enda tillsynsbesök under det senaste året. Brister förekom också i tillsynsbesöken av de kommuner som placerat barnet. Enheterna för vård utom hemmet var inte heller alltid medvetna om karaktären av tillsynsbesöket.

Många placerade barn behöver psykiatrisk vård

På basis av enkäten får cirka hälften (51 %) av placerade barn och unga regelbundet psykiatrisk vård eller psykoterapi. Nästan en tredjedel (29 %) av barnen har omedelbart före placeringen haft en period av öppen eller sluten psykiatrisk specialiserad sjukvård.

Utmaningar förekommer i att ordna tillbörlig barn- eller ungdomspsykiatrisk eller psykoterapeutisk behandling under placeringen. Brister finns också i undersökningen av barnets psykiska hälsotillstånd före placeringen. De regionala skillnaderna är dock stora, och på vissa områden fungerar samarbetet bra mellan barnskyddet och den specialiserade sjukvården. 80 % av enheterna skaffar mentalvårdstjänster/psykiatriska tjänster utanför enheten. Färre än hälften (44 %) av enheterna hade tillgång till rörliga barn- och ungdomspsykiatriska tjänster som besöker till enheten. Det finns också ett behov av att utveckla kommunikationen mellan barnskyddet och barn- och ungdomspsykiatrin och förankra samarbetsformer från välfungerande områden.

De flesta enheter har ett utvecklingsprogram för tillgodoseende av självbestämmanderätten

Majoriteten (77 %) av de enheter som besvarade enkäten har utarbetat ett utvecklingsprogram för tillgodoseende av självbestämmanderätten och/eller delaktigheten, eller ett sådant har inkluderats i enhetens plan för egenkontroll. Nästan alla (97 %) enheter ordnar behövlig tilläggsutbildning för sin personal. Över hälften (66 %) av enheterna samtalar regelbundet med barnen och de unga i s.k. samarbetspalavrer. Över hälften (55 %) av enheterna har bestämt påföljder för barnen och de unga för underlåtelse att iaktta reglerna. De vanligaste påföljderna är förbud att använda telefon, beslagtagning av tobaksprodukter och förbud att använda dator/surfplatta.

Ju större enheten är desto mer används begränsningsåtgärder enligt barnskyddslagen. De vanligaste begränsningsåtgärderna är kroppsbesiktning, begränsning av rörelsefriheten samt granskning av egendom och försändelser. I mer än hälften (63 %) av enheterna diskuteras regler, straff och begränsningsåtgärder ofta med barnen.

Den genomförda enkäten och tillsynsmyndigheternas observationer visar att det fortfarande finns brister i tillgodoseendet av de placerade barnens och ungas rättigheter. Valvira och regionförvaltningsverken beaktar resultaten när de planerar och genomför den systematiska tillsynen över barnskyddet och besöken till verksamhetsenheterna.

Tillgodoseendet av rättigheterna för barn och unga som placerats i vård utom hemmet samt tillgången till psykiatriska tjänster för barn och unga som placerats i barnskyddsanstalter är ett av insatsområdena i den systematiska tillsynen över social- och hälsovården enligt Valviras och regionförvaltningsverkens tillsynsprogram för år 2019.

Läs mer:

Valviras enkät om tillgodoseendet av barns och ungas rättigheter i vården utom hemmet, sammandrag av resultaten (pdf) (tills vidare endast på finska)

Riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården 2016–2019 (valvira.fi)

Följ verkställandet av tillsynsprogrammet på Twitter: #sotevalo2019

Mer information:

Marita Raassina, överinspektör
tfn 0295 209 333

Pekka Ojaniemi, överinspektör
tfn 0295 209 355

Susanna Inget, assistent
tfn 0295 209 305

fornamn.efternamn(at)valvira.fi