Temperatur och ventilation i vistelseutrymmen

Bostäders och andra vistelseutrymmens hälsosamhet påverkas av såväl kemiska och mikrobiologiska föroreningar som fysikaliska förhållanden. Till de fysikaliska förhållandena hör bland annat inomhusluftens temperatur och fuktighet, buller (ljudförhållanden), ventilation (luftkvalitet), strålning och belysning.

I social- och hälsovårdsministeriets förordning (545/2015) fastställs åtgärdsgränser för inomhusluftens temperatur och konstruktionernas yttemperatur i bostäder och andra motsvarande vistelseutrymmen.

Ventilation

Syftet med ventilationen är att avlägsna föroreningar, fukt och överdriven värme från inomhusluften och samtidigt sörja för tillgången till ren ersättande luft. Föroreningarna härstammar i allmänhet från människornas ämnesomsättning, olika funktioner i boendet, byggnads- och inredningsmaterial, utomhusluften och i vissa fall från jordmånen (radon).

Ventilationen i en bostad är i allmänhet tillräcklig med tanke på hälsan när ventilationen är minst 0,35 dm³/s i alla bostadsrum (motsvarar ventilationskoefficienten 0,5 1/h). Luften ska bytas ut i alla rum, särskilt i sov- och vardagsrum när man vistas i bostaden och i tvättrum när de är i bruk eller våta. Ventilationen måste fungera även om bostaden tillfälligt står tom.

Rengöring och underhåll av ventilationsanläggningar

Inga tidsfrister har fastställts för rengöring av ventilationskanaler i bostadsfastigheter, men det rekommenderas att de rengörs med minst tio års mellanrum. Det vore bra att rengöra tilluftskanalerna eller åtminstone kontrollera att de är rena oftare, till exempel vart femte år. Tilluftsfiltren ska också bytas regelbundet, till exempel två gånger per år.

Invånarna ska se till att ventilationsventilerna rengörs regelbundet. Ventilerna och spisfläktens fettfilter bör rengöras minst en gång per år och vid behov oftare. Smutsiga ventilationsventiler och -kanaler minskar ventilationen i utrymmena. Dessutom försämrar smutsiga tilluftsanläggningar inomhusluftens kvalitet.

Sommarens höga rumstemperaturer

Åtgärdsgränsen för rumstemperatur enligt förordningen om boendehälsa är +32 ºC i bostäder på sommaren. Invånarna sköter i första hand själva kylningen av bostaden med passiva metoder eller till exempel med flyttbar maskinell kylning.

Passiva metoder är att minska värmestrålningen från solen som kommer in via fönstren med olika persienner, markiser eller filmer som fästs vid fönstret. Genom nattvädring (t.ex. korsdrag nattetid) kan man kyla ned konstruktioner som blivit varma på dagen så att de blir svalare. Om den höga temperaturen beror på en teknisk anordning som husbolaget ansvarar för, t.ex. att ventilationen inte fungerar ordentligt, ska bostadsaktiebolaget åtgärda felet. I äldreboende eller servicehus är åtgärdsgränsen lägre, +30 ºC.

Inomhusluftens relativa fuktighet och dragighet

Den eftersträvade nivån för den relativa fuktigheten i inomhusluften under uppvärmningssäsongen är 30–40 %.  Fukt som är högre än målnivån under uppvärmningssäsongen är i allmänhet ett tecken på otillräcklig ventilation.

Den relativa luftfuktigheten vintertid kan sjunka under målnivån på grund av uppvärmningen. Under kölddagar kan inomhusluften vara torr i synnerhet i byggnader med mekaniskt uppvärmd tilluft. Under varma årstider kan den relativa fuktigheten i inomhusluften å sin sida bli mycket hög på grund av väderförhållandena.

De vanligaste orsakerna till drag är ventilationsproblem: bristfälliga tätningar av fönster, fel typ av luftläckage i konstruktionerna eller fel placerade tilluftsventiler eller för stora luftflöden. För låga temperaturer i inomhusluften eller konstruktionerna kan också orsaka en känsla av drag.