Sisältöjulkaisija

null Egenkontrollen är grunden för klient- och patientsäkerhetarbetet

Egenkontrollen är grunden för klient- och patientsäkerhetarbetet

Riitta Husso, jurist och Markus Henriksson, överdirektör 13.5.2019 / päivitetty 13.5.2019 10:33

Den viktiga debatten om missförhållandena inom socialvården som pågått under den senaste tiden har upprepade gånger väckt frågan om vem i första hand och vem i sista hand bär ansvaret för att äldre klienter i sårbar ställning och andra servicebehövande får tillräckliga och ändamålsenliga tjänster av hög kvalitet i rätt tid. Tillsynsmyndigheterna Valvira och regionförvaltningsverken framhåller betydelsen av egenkontroll, trots många bekräftelser på att egenkontrollen i ett antal verksamhetsenheter på ett allvarligt sätt har svikit. Däremot har man i stort sett försummat diskussionen om vad egenkontroll i själva verket betyder.

Ur tillsynssynvinkel har både privata och offentliga tjänsteproducenter alltid varit skyldiga att se till, att deras tjänster produceras på ett klientsäkert och högkvalitativt sätt. En privat tjänsteproducent ska också uppfylla de villkor som tillståndsmyndigheten ställt för tillståndet och leva upp till det avtal som ingåtts med den köpande kommunen. Både tillståndsmyndigheten och den som köper tjänsterna, och naturligtvis klienten och de anhöriga, måste kunna lita på att tjänsteproducenten är värd förtroendet.

Bestämmelser om systematisk egenkontroll av privat socialservice utfärdades genom lag år 2011. Valvira har år 2014 utfärdat en föreskrift om innehåll, uppgörande och uppföljning av planen för egenkontroll som anger de viktigaste minimikraven för klientsäkerhet och servicekvalitet.

Planen för egenkontroll är tjänsteproducentens löfte om kvalitet och säkerhet

Planen för egenkontroll, som ska hållas offentligt framlagd, är tjänsteproducentens säkerhets- och kvalitetslöfte. I planen ges en beskrivning av hur den avsedda enheten eller tjänsten sköter sitt arbete och med hur många anställda. Kravet på att planen för egenkontroll ska vara offentligt höjer transparensen och öppenheten i verksamheten. I takt med att valmöjligheterna ökar är planen för egenkontroll, när den lättfattligt och sanningsenligt beskriver verksamheten, ett viktigt budskap för den som väljer bland tjänster. Klienter och anhöriga gör klokt i att aktivt följa upp hur egenkontrollplanen genomförs i verkligheten, och tjänsteproducenten bör engagera både klienter och anhöriga i att förbättra tjänsterna. Planen för egenkontroll ska finnas till påseende för alla i verksamhetsenheten.

Egenkontroll betyder att verksamheten utvärderas och utvecklas ur klientens synvinkel

Principen för egenkontroll är att tjänsteproducenten systematiskt och målmedvetet utvecklar sin egen verksamhet, vilket i praktiken innebär att riskhantering tillämpas på det sätt som krävs i Valviras föreskrift. På enheten bör man först och främst komma överens om vem som ansvarar för verkställigheten av egenkontrollen, på vilket sätt information om risker samlas in och hur informationen behandlas med personalen. Det bör också överenskommas hur denna information förmedlas till den instans som har behörighet och resurser att åstadkomma de ändringar som behövs, om enhetens interna åtgärder inte räcker till. Genom egenkontroll säkerställer man att alla anställda följer gemensamt överenskommen praxis.

En förutsättning för egenkontrollen är att chefen och de anställda har förmågan att bedöma sitt eget och varandras arbete utifrån klientens behov. Av var och en, både chefer och anställda, krävs även vilja och beredskap att ingripa i arbetsmoment och rutiner som hotar att riskera kvaliteten och klientsäkerheten.

Tjänsteproducenten ska känna till klientens rättigheter och fastställa praktiska kvalitetskriterier för sitt arbete

Inom socialvården härleds många kvalitetsfaktorer direkt från lagstiftningen. Sådana är bland annat rätten till god service och gott bemötande inom socialvården. Tjänsteproducenten måste därför känna till klienternas lagstadgade rättigheter och fastställa kvalitetskriterier för sin verksamhet – vad gott bemötande av klienten i praktiken innebär i den aktuella enheten eller tjänsten. Människovärdets okränkbarhet och respekt för övertygelse och integritet är lagstadgade grundelement i servicekvaliteten som dagligen konkretiseras i klientarbetet och i varje bemötande mellan klient och anställd.

Egenkontrollen utgör klient- och patientsäkerhetsarbete

Egenkontrollen är ett systematiskt sätt att arbeta för klient- och patientsäkerhet. Den utgår från den enskilda anställdas plikt att arbeta på ett sådant sätt att gemensamt överenskomna handlingssätt och rutiner blir verklighet. Enhetens chef och den högsta ledningen som ansvarar för verksamheten ska skapa sådana förhållanden där en öppen, interaktiv, klientorienterad och utvecklingsinriktad verksamhetskultur kan åstadkommas. De anställda är en enorm resurs, och de har kreativitet att utveckla sitt arbete, om de får möjlighet till det.

Missförhållanden kan undvikas genom välfungerande egenkontroll

Inom socialvården har personalen en lagstadgad och etisk skyldighet att anmäla missförhållanden i den service som klienten får. Det är chefernas uppgift att ändra en sådan verksamhetskultur där anställda, klienter och anhöriga fruktar för konsekvenser om de för fram utvecklingsförslag eller pekar på missförhållanden. I många enheter inom social- och hälsovården är en sådan nedtystande kultur tyvärr djupt förankrad.

När man betraktar de missförhållanden som uppdagats under den senaste tiden och som lett till att Valvira och regionförvaltningsverken har inlett tillsyn och i vissa fall förordnat ett avbrytande av enhetens verksamhet kan man konstatera, att alla missförhållanden skulle ha kunnat undvikas med en tillräcklig och kunnig personal och med en välfungerande egenkontroll där cheferna har nyckelrollen.

Den tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheterna kan aldrig helt ersätta egenkontrollen – och myndigheten kan inte själv delta i det klient- och patientsäkerhetsarbete där egenkontrollen sker. Myndighetstillsynen stöder och främjar egenkontrollen på många sätt genom styrning, tillsyn och utbildning. När egenkontrollen inte har lyckats och tillsynsmyndigheten, ibland med kraftiga insatser, tvingas ingripa i verksamheten har ingripandet och informeringen om åtgärderna en avgörande betydelse för att säkerställa egenkontrollen, inte bara i en enskild enhet, utan i en bredare bemärkelse.

Riitta Husso, jurist och Markus Henriksson, överdirektör