Tillsynsmyndigheternas ställningstaganden

Social- och hälsovårdsministeriet har i sin kommuninfo (8/2006) konstaterat, att läkare i uppgifter som innehåller utövning av offentlig makt alltid ska stå i tjänsteförhållande till kommunen eller samkommunen. Valvira och regionförvaltningsmyndigheterna, f.d. länsstyrelserna, har i ett flertal sammanhang påmint kommunerna om saken. För sådana vårduppgifter som innefattar utövning av offentlig makt ska det finnas ett system som garanterar att en tjänsteläkare alltid kan komma till platsen och att fatta beslut. Detta kan genomföras till exempel med hjälp av ett bakjourssystem eller genom avtal om samarbete med en annan myndighetsorganisation.

Frågor till tillsynsmyndigheten

Frågan: Kan någon annan än en läkare i tjänsteförhållande fatta ett beslut som innehåller utövning av offentlig makt, till exempel intagning för observation och skaffa godkännande för beslutet av en bakjour per telefon?

Svaret: Det väsentliga i att uppgöra ett observationsutlåtande är att undersöka patienten och bedöma vilka slutsatser som ska dras i observationsutlåtandet. Att avfatta själva utlåtandet är bara att dokumentera åtgärden. Därför kan utlåtandet varken skrivas eller godkännas av den som inte själv undersökt patienten.

Frågan: Kan vilken läkare som helst fortfarande skriva en M1-remiss och kan den läkare som tar in patienten för observation fatta beslutet om observation?

Svaret: Vilken läkare som helst kan skriva ut en M1-remiss. Men om den remitterade patienten är ovillig att åka till sjukhuset kan handräckning för transportering av patienten till sjukhuset endast begäras av en läkare i tjänsteförhållande.

Hälsovårdscentralen ska säkerställa att en tjänsteläkare alltid finns till förfogande för uppgörande av en remiss och för remittering till vård enligt den.

En hyrläkare som arbetar på hälsovårdscentralen eller en läkare på en utkontrakterad hälsovårdscentral får inte begära handräckning. Hur ska man gå tillväga om handräckning inte kan begäras för transportering av patienten till sjukhus och det kan vara farligt för patienten att bli utan sjukhusvård? Kan en eventuell bakjour begära handräckning?

Om läkaren inte är tjänsteläkare handlar han i strid med nuvarande lagbestämmelser om han begär handräckning. Däremot bör tryggandet av patientens liv och hälsa alltid ges en högre prioritering än de avsedda lagbestämmelserna. Åtgärden kan då motiveras till exempel med nödtillstånd. En myndighet med ansvar för att tillhandahålla tjänster verkar inte på ett ansvarsfullt sätt om den gängse verksamhetsmodellen baserar sig på att nödtillstånd åberopas.

Tjänsteläkarens skyldighet enligt 29 § i mentalvårdslagen innefattar både skrivandet av en M1-remiss och förpassandet av patienten till ett sjukhus, vid behov med hjälp av handräckning från polisen. Att begära handräckning är alltså inte en separat åtgärd. Enligt biträdande justitieombudsmannens beslut förutsätter ovannämnda helhet att läkaren står i tjänsteförhållande.

Verksamheten ska ordnas så att en tjänsteläkare, som till exempel fungerar som bakjour, kan kallas till platsen. M1-remissen kan inte uppgöras så att behovet bedöms och remissen skrivs av en läkare och undertecknas senare av en annan läkare som är tjänsteläkare. Avvikelse i denna praxis kan göras på basis av nödtillstånd om kriterierna för nödtillstånd uppfylls, men att åberopa nödtillstånd får inte vara rådande praxis.

Om en ojävig tjänsteläkare inte kan tillkallas för att skriva M2-utlåtande, är det då bättre att pruta på jävigheten eller att låta en hyrläkare som är ojävig med hänsyn till M3 göra upp M2-utlåtandet, trots att förfarandet strider mot bestämmelserna?

I en sådan situation kan bestämmelser om nödtillstånd komma i fråga. Att ordna verksamheten på ett psykiatriskt sjukhus på ett sådant sätt att man i en fråga som har så stor betydelse för patientens intressen och rättigheter inte skulle följa lagens föreskrifter utgör klandervärt och osakligt förfarande.

Om kraven på ojävighet in har följts kan beslutet upphävas på basis av formfel.

Frågan: Kan en hyrläkare som är anställd på en psykiatrisk avdelning fatta beslut om begränsning av självbestämmanderätten enligt 4 a kapitlet i mentalvårdslagen och sedan så snabbt som möjligt begära överläkarens godkännande för åtgärden?

Svaret: I en sådan situation har patienten redan intagits för observation eller förordnats till vård oberoende av sin vilja. I en brådskande situation kan beslut om fastbindande eller isolering av patienten enligt gällande regelverk även fattas av en medlem av personalen. Läkaren måste omedelbart informeras om åtgärden. En hyrläkare torde kunna fungera på samma sätt som en skötare. Lagstiftningen utgår dock ifrån att dessa fall är avvikelser, och att verksamheten ska ordnas enligt lagstiftningen, alltså på ett sådant sätt att en tjänsteläkare fattar beslut om fastbindande och isolering.

Närmare upplysningar ges av

direktör Tarja Holi, tel. 0295 209 400
enhetschef, medicinalråd Markus Henriksson, tel. 0295 209 401